Vi har en förmåga att sätta ”måste” framför det mesta vi ska göra. Jag måste träna, jag måste städa, jag måste hämta barnen på förskolan och sedan måste jag laga middag. När vi tänker ”måste” så känns det som att vi gör något som vi inte vill, att vi inte själva väljer vad vi ska göra utan det är en börda, en sten på axeln, något som vi måste göra. Om vi byter ut måste till vill istället så blir det genast lättare. Vi känner då att vi själva styr vårt tid och att vi gör ett aktivt val. Jag måste inte träna men jag VILL träna för att bli stark, få bra kondition och hålla mig frisk. Jag måste inte städa men jag VILL ha ett rent och städat hem. Att tänka måste gör att stressen blir större, prova att byta ut några måste till vill. Hur känns det?
När jag var som mest stressad så var allting ett måste, jag kände att jag inte kunde påverka mitt liv på något sätt. Hela livet var som ett ekorrhjul där jag sprang för glatta livet och hur mycket jag än sprang så kunde jag inte se ett slut. Ibland måste vi hoppa ur det där hjulet. Stanna upp, pusta ut och vila en stund. Det är inte förens vi hoppat ur ekorrhjulet och står och tittar på det utifrån som vi inser hur vi lever, för när vi är mitt i det hinner vi inte tänka. För vi har alltid bråttom.
Så här i efterhand är det lätt att tänka att jag borde hoppat ur ekorrhjulet tidigare, men det går inte att slå på sig själv för något sådant. Jag gjorde så gott jag kunde, jag gjorde det jag trodde var rätt. Idag har jag kunskapen och verktygen. Det hade jag inte då.
Det finns några stora skillnader mellan då och nu. När jag var i mitt ekorrhjul var jag småbarnsmamma och sov aldrig en hel natt. Jag vaknade minst 2-3 ggr per natt och kände mig aldrig utvilad. Jag fick aldrig någon återhämtning under natten. Jag tänkte alltid ”det är bättre att jag gör det själv”, dvs jag hade väldigt svårt för att ta emot hjälp. Jag ansåg att det var lika bra att jag gjorde det själv. Det gällde både hemma och på jobbet, jag ville alltid hjälpa andra och gjorde många saker som inte syntes för jag kunde ju lika gärna göra det själv som att delegera det till någon annan. Jag hade alltid bråttom, jag gjorde alltid flera saker samtidigt för att vara extra effektiv.
Idag vet jag bättre. Jag måste inte laga middag, jag lagar middag för att jag VILL, jag tar emot hjälp som erbjuds och jag har inga problem att köpa en tårta till kalaset istället för att baka en om jag känner att tiden inte räcker till. Jag tänker konsekvens. Vad blir konsekvensen för MIG om jag tar på mig mer arbete när jag redan har kalendern full? Att tänka konsekvens hjälper mig att välja vad som verkligen är viktigt och vad jag kan välja bort.
Måste eller vill, det är frågan.
Kram Sandra